Pesäpuu r.f., som grundades 1998, är en nationell barnskyddsorganisation. Vårt arbete är allmännyttigt och stöds av Social- och hälsovårdsministeriet med bidrag från Veikkaus.
Pesäpuu arbetar för att förbättra barnskyddsklienternas ställning samt för att stärka barnens delaktighet. Vår vision är att varje barn inom barnskyddet är tryggt, delaktigt och värdefullt.
De barn och unga som omfattas av barnskyddet utgör kärnan i Pesäpuus verksamhet. Vårt mål är att lyfta fram förändringsbehoven på barnskyddsfältet, klienternas erfarenheter och svaga signaler. Pesäpuus expert- och utvecklingsarbete involverar även klienterna – barn, unga och föräldrar – i rollen som erfarenhetsexperter i utvecklingsarbetet.
Hur kan vi hjälpa, uppmuntra och skapa trygghet för barn och unga vars liv inte blev som det borde ha blivit? Hur ska man bemöta barn och unga i fosterfamiljer, i familjehem, på ämbetsverk, på mottagningar och i skolor så att barnet känner sig vara uppskattat och åhört? Hur kan vi vuxna, barnskyddspersonal, lärare eller fosterföräldrar uppskatta och förstå barn och unga med svåra erfarenheter?
Pesäpuus dröm är att varje barn eller ung som omfattas av barnskyddet skulle vara delaktig i sitt eget liv och i dithörande beslut. Pesäpuu vill försäkra sig om att varje vuxen i barnens och de ungas liv är förberedd för sin roll som stödjare, uppmuntrare och sporrare för det placerade barnet.
När barn och unga blir delaktiga i utvecklingsarbetet utvecklar vi verksamhetsmodeller, verktyg och metoder som höjer barnskyddsarbetets kvalitet, gör arbetet planmässigt och lyssnar mer till barnet. Vi utbildar yrkeskunniga barnskyddsarbetare, fosterfamiljer, stödpersoner samt övriga personer som är betydelsefulla i barnens och de ungas liv så att de vuxna bättre ska kunna bemöta barnen och de unga.
Med vår verksamhet tar vi fram placerade barns och ungas erfarenheter, önskemål och drömmar och gör personerna synliga och värdefulla. Såsom de alltid har varit. Precis varenda en.
Pesäpuu tar till sig även metoder som utvecklats på annat håll samt samarbetar med utvecklare och forskare inom branschen. Vi samarbetar gärna med representanter från såväl privata sektorn och organisationer som från kommuner och staten. God praxis kan på detta sätt delas och spridas.
I Pesäpuus verksamhet är det centrala att implementera resultaten av utvecklingsarbetet. Resultaten är tillgängliga för alla och vårt mål är att god praxis kommer barnen och familjerna till godo. De utvecklade metoderna och redskapen utgör ett löfte till barnet att dess erfarenheter inte kommer att förbises. Därför bär de det registrerade namnet LUPAUS LAPSELLE®.
Med utgångspunkt i barnet
Utvecklingsarbetet inom barnskyddet görs tillsammans med placerade barn och unga. Utifrån deras villkor, genom att lyssna på deras individuella erfarenheter och med respekt för dem. Varje barn och ung person bör bli hörd, förstådd och uppskattad.
Partnerskap
Ett jämlikt samarbete utgör en resurs. Vi utvecklar tillsammans, hjälper våra partners och de hjälper oss. Jämlikt, eftersom ingen klarar sig ensam.
Upplevelserikedom
Upplevelserikedom är vägen till insikt. I stället för snabba konklusioner och ryck behövs inom barnskyddet andrum, gemensamma insikter och funderingar tillsammans med barn, föräldrar och partners.
Mod
Främjande av barns och ungas välbefinnande kräver mod att träda in genom nya dörrar, mod att gå framåt och mod att försvara egna värderingar.
Effektfullhet
Vi vill synliggöra de barn och unga som omfattas av barnskyddet och låta deras röst höras i hela samhället.
Enligt undersökningar är många barn som placerats i familjevård inte så duktiga i skolan. Utanförskap senare i livet kan förebyggas genom att börja stödja dessa barn tidigt. Modellen SISUKAS har utvecklats för att förebygga marginalisering av barn i familjevård genom att testa placerade barns starka sidor och behov. Ett av de viktigaste målen är att utveckla dialog. Ett tätare samarbete och bättre kommunikation mellan fosterfamiljen, skolan och socialtjänsterna kommer att skapas och ytterligare förbättras. Ett annat viktigt mål är dels att skapa en bättre inställning till utbildning hos de barn som är med i projektet och dels att tillfredsställa barnens behov. SISUKAS-modellens lämplighet och effektivitet har fastställts av forskare.
Mer om SISUKAS-modellen
I början testar en psykolog och en speciallärare varje barn med standardiserade test. Resultaten av det kognitiva testet (WISC – IV) som görs av psykologen jämförs både med resultaten av de standardiserade testen för läsning, stavning och räkneförmåga som görs av specialläraren och med barnets skolprestationer såsom lärarna har bedömt dem. Standardiserade test används även för att bedöma grundläggande psykologiskt välbefinnande och beteende (SDQ, CBCL) samt relationer mellan barn och lärare (VAS-skalan, STRS).
Resultaten av testen meddelas barnen, deras fosterföräldrar, lärarna och socialarbetarna av psykologen och specialläraren på möten där alla dessa är närvarande. Detta tillvägagångssätt väljs dels för att skapa goda arbetsrelationer i barnets nätverk och dels för att visa att barnet inte är en person med problem, utan snarare en medlem av teamet.
Möjligheter till skolprestationer, starka sidor och hinder identifieras i samarbete med barnen, lärarna, fosterföräldrarna och socialarbetarna. Till slut utarbetas en skriftlig personlig plan för varje barn. Av planen framgår barnets behov av stöd i undervisningen och andra typer av åtgärder. Under två år är psykologen och specialläraren nyckelfaktorerna, eftersom en grundprincip är att de hela tiden bör motivera och handleda lärarna (och fosterföräldrarna) för att dessa ska hjälpa varje barn att nå de mål som ställts upp. Psykologen och specialläraren arbetar mindre med varje enskilt barn och mest med och via lärarna. De övervakar även noggrant varje enskilt barns personliga framsteg och svårigheter såsom dessa bedömts av fosterföräldrarna och lärarna. Denna information används vid planerade möten var tredje månad med alla ovannämnda närvarande. Denna modell gör det möjligt att hela tiden utvärdera åtgärderna och det stöd som ges.
Projektet #Munperheet (#Minafamiljer) – För planmässig återförening av familjer startades i Pesäpuu hösten 2017. Projektets namn symboliserar att mer än en familj samtidigt kan rymmas i ett i familjevård placerat barns sinne. I detta projekt samarbetar vi med Tammerfors stad och flera andra partners. Vi arbetar med stöd från Veikkaus och projektet är ett av projekten i programmet Kaikille eväät elämään, (alla ska ha en god vägkost för livet).
Planmässig återförening av en familj vid familjevård
Det kräver lika omsorgsfullt och systematiskt arbete att skriva ut som att omhänderta ett barn. Om ett barn ska skrivas ut måste orsakerna till omhändertagandet ha upphört att gälla och det måste vara i barnets intresse att bo hemma. En återförening kan inte lyckas om barnets, föräldrarnas och fosterföräldrarnas erfarenheter inte beaktas och stödåtgärderna inte integreras och planeras så att de motsvarar dessa personers behov. Om det inte finns konkreta och klara mål och samarbetet mellan vuxentjänster och barnskydd är otillräckligt blir återföreningar svårare. Placerade barn, deras föräldrar samt familjevårdare får varierande stöd, och inga organisationer tycks ta klart ansvar för helheten.
Vi samarbetar med
Enligt barnskyddslagen gäller ett omhändertagande tills vidare, och utskrivning av ett barn bör bedömas årligen vid förhandlingar om planer gällande barnet och de vuxna. I Finland vet man inte exakt hur många av alla placerade barn som får komma hem, men det har värderats till endast 10 %, och de flesta av dessa har varit i institutionsvård. Denna siffra kan bli större. Behovet av att öka återförening av familjer berör många barn och familjer. Det handlar om en mänskligt, samhälleligt och ekonomiskt betydelsefull angelägenhet.
Barn som lever i familjevård och deras föräldrar har ofta redan levt länge under sårbara riskförhållanden. Om ett barn och dess föräldrar inte får tillräckligt med stöd under en placering, då finns risken att det placerade barnets och föräldrarnas livssituation i och med placeringen blir ännu svagare. Omhändertagande och placering av ett barn kan vara den största krisen i barnets och föräldrarnas liv, även om dessa åtgärder grundar sig på allas samtycke. Om barnet och föräldrarna inte får hjälp i krisen eller hjälpen kommer sent, då är det möjligt att både barnets och föräldrarnas funktionsförmåga blir sämre. Även familjevårdare behöver mycket stöd för att trygga barnets uppväxt och välmående samt sin egen funktionsförmåga. Placerade barns familjeförhållanden kan vara osäkra och därför kan det även vara osäkert om en placering kommer att lyckas eller en familj kan återförenas. Fungerande förhållanden är livsviktiga för eftervården.
Den främsta målgruppen för projektet #Munperheet är barn mellan 0 och 18 år som är placerade i familjevård eller har kontakt med Tammerfors stad, Perhehoitokumppanit Suomessa Oy (PKS) och SOS-Barnbyar, deras föräldrar samt yrkesfolk.